Känner mig ganska vilsen, vet inte var jag ska börja. Vet inte vad som är inbillning och vad som är verkligt. Det jag vet är att det förmodligen är dags att göra något slags val. Det borde vara så lätt, ändå är det så förbannat svårt. Får bara ont i magen när jag tänker på det. Har ingen energi, vill gärna ha det. Något som får mig att höja näven och säga nu djävlar får det vara nog. Får mig att vilja slåss med nävar och klor.
Men jag är trött, och vet inte var jag ska få motivationen ifrån. Tar på mig offerkoftan och gnäller tyst om allt jag tycker är fel, och ger sedan vika istället för att göra någonting åt situationen. Tänker att det är lika bra att anpassa sig efter omständigheterna, istället för att låta omständigheterna anpassa sig efter mig. Jag hatar det, för det är motsatsen till vad jag vill. Vill vara sann mot mig själv, men känner att jag tappat mig. Vill inte älta, men faller alltid tillbaka på just det.
Har drömmar och visioner som ser så annorlunda ut en allt detta, men lyckas inte nå fram. Vet att jag kan, (tror iallafall) men är aldrig tillräckligt modig för att försöka.
Tänk vad bra om man bara kunde skita i allt runtomkring sig!!!!! Eller åtminstone en hel del. Man har ju faktiskt makt att skapa sig en egen liten värld, där man själv bestämmer vad som gäller. Sedan går det självklart inte att bortse från omvärlden, men det är ändå ett sätt att hålla någon typ av distans till den.
Ja ni, det är fan inte lätt att hata ett hus som man själv håller på att bygga.
(Men vem sa att det skulle vara lätt?)
And it's okay,
We all fall off the wagon sometimes
It's not your whole life
It's only one day
You haven't thrown everything away.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar