ff

ff

Så blås en kyss och fyll min kvot

Min tanke de senaste veckorna har varit att jag kanske skulle skriva någon slags sammanfattning av den här sommaren. Vad jag gjort, hur jag gjort det...vad jag känt. Men fan vad svårt...jag är så dålig på att skriva något sådant på befallning!!!Befallning från mig själv i detta fallet. Jag tänkte precis skriva "jag har haft en sådan underbar sommar!!!!" men å andra sidan känns det inte som det stämmer heller. Den har varit otroligt bra på många vis. Samtidigt har den stundvis(ganska många stunder...) varit rätt obehaglig och blå. Men SAMTIDIGT igen kan jag se detta obehagliga som behagligt och positivt. Kan man kanske säga att jag lärt känna mig själv lite bättre?Och att jag trots att det tagit emot börjar acceptera mer vem jag är? Jag är iallafall väldigt nöjd med de senaste månaderna. Första delen av sommaren var nog mest kul.Bara softa runt och njuta av ledigheten. Andra delen innehöll mycket, mycket och åter igen mycket funderingar kring olika saker. Men ååå nu när jag sitter och skriver detta så kommer liksom sommaren över mig. Den har nog inte gjort det förrän nu....därav förskjutningen av sammanfattning. Men det blir ändå ingen rättvis sammanfattning eftersom jag är rätt värdelös på att sätta ord på mina känslor.

Saker känns så annorlunda nu. Bra eller dåligt?Tror det kan vara bra.Tror jag kan ha landat lite. Känner mig bara så lugn.Något deppig...men lugn.

Gött mos.

Nu ska jag borsta tänderna och smörja händerna. Seriöst vilka djävla häxhänder jag har. Svintorra med små sprickor och sår överallt. När jag ska tvätta händerna börjar jag nästan tjuta. Samma sak när jag ska borsta tänderna...för då gör det ont i tandköttet. SKÖR,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
Lätt att denna skiva tillhör soundtracket till min sommar!!!!!!!En sommar som jag kommer sakna, även fast jag välkomnar hösten och ser väldigt mycket fram emot den här årstiden.

1 kommentar:

  1. Jag känner igen mig i det där!!! Antar att jag också lärt känna mig själv bättre den här sommaren och är nöjd med den på så vis, även om det stundvis var rätt hårt... Men you go Camilla! ;)

    SvaraRadera