Andrew.

Inatt drömde jag att jag och min syster skulle ut och cykla. Jag begav mig hem till henne och hennes pojkvän, men fann ingen av dem där. Däremot kom det ut en man från deras ytterdörr, en okänd man alltså. Han presenterade sig som Andrew och han var hemskt snygg och charmig. Vi dansade, och stämningen blev romantisk. Systern med sällskap kom hem senare och det ställdes till med fest i trädgården. Jag satt i Andrews knä och drack öl, med ett gosedjur under armen.

Nu ska jag ta en tupplur. Har under eftermiddagen försökt mig på att fixa trådlöst bredband, men misslyckats. Eller ja, hade jag haft tålamod nog att fortsätta truga med det så hade jag kanske rott båten i hamn. Men jag har 0 tålamod och kort stubin. Orkar inte, skitsamma!

I något slags kulturprogram i P4 förut pratade de om musikintresset bland killar och tjejer, och huruvida musik var mer viktigt för någon av könen, och i så fall vilket. Programledaren sa något i stil med att hon inte alls trodde att tjejer är särskilt intresserade av att lyssna på musik, utan att det som främst intresserar tjejer är att kolla in de söta pojkarna i banden (skulle eventuellt kunna liknas med Fucking Åmål-Markus föreställning om tjejer). Så sant som det är sagt! Vi flickor skiter fullständigt i hur musik låter; i själva verket skulle det inte röra oss ryggen om den slutade att existera. Bara det finns söta pojkar att titta på. Japp.