Måndag

Måndagen började bra med ett efterlängtat besök hos Gunilla på Östra. Det blev en väldigt trevlig och positiv pratstund,mycket bättre än jag väntat mig. Vi diskuterade bland annat hur vi ska göra med min medicin i fortsättningen,och kom fram till att jag ska pröva att sluta med den helt och hållet när sista kartan är slut. Vi diskuterade placeboeffekt på gott och ont...vilket var givande. "Men tänk om jag inbillar mig att jag mår sämre när jag slutar ta dem?Tänk om jag börjat må bra till störst del på grund av dem?Tänk om allt dalar nu?" "SO WHAT säger jag då" sa hon och garvade. "Det kan man ju aldrig veta,vad som är inbillning eller inte" Och det har hon ju faktiskt lite rätt i. Jag vet själv hur jag är när det kommer till tabletter. Jag skulle lika gärna kunna stoppa i mig sockerpiller och inbilla mig att de hade stor effekt.Jaja får väl se hur det går,men jag tror inte jag behöver dem nu...jag mår inte bra på grund av dem. Visst att de kanske har fungerat som en knuff i rätt riktning,men nu har de gjort sitt och jag tror/hoppas att jag inte behöver dem längre.

Efter vårat samtal åkte jag in till stan för att möta upp Åsa. Vi vandrade omkring lite,sedan mötte vi upp Karin Kotte och åkte till Haga för att fika. Efter det var det Barbarella och piercing som gällde för min del. En mouche blev det den här gången, och jag är jättenöjd! Jag minns det som det var igår,när jag var på anställningsintervju på BK och chefen förklarade att jag skulle bli tvungen att plocka ut min piercing.Haha gud va ledsen jag var då,trodde inte man kunde bli så nere av att säga farväl till ett litet smycke. Har iallfall saknat den en massa,så det känns så bra att den är på plats igen:) Förresten älskar jag att pierca mig,det är så roligt och spännande!+ att killarna på Barbarella är både skickliga,roliga och oerhört trevliga.